WCAG och tillgänglighetslagen — vad svenska företag måste göra 2026 | Siteflow

Den 28 juni 2025 började tillgänglighetslagen (2023:254) gälla i Sverige — den svenska implementeringen av EU:s European Accessibility Act (EAA). Det är inte längre en god idé att ha en tillgänglig hemsida. Det är ett lagkrav, med sanktioner upp till 10 miljoner kronor. Och de flesta småföretagshemsidor jag granskar 2026 klarar inte ens grundkraven. Här är vad du behöver veta — och hur du tar reda på var din egen sajt står.

Testa din sajt nu: Vårt gratisverktyg tillgänglighetstest skannar din hemsida och visar de vanligaste WCAG-felen på under en minut.

Lagen i korthet — vad EAA och 2023:254 faktiskt kräver

European Accessibility Act antogs 2019 och skulle vara implementerad i nationell lag i alla EU-länder senast 28 juni 2022. Lagen ska tillämpas på alla nya produkter och tjänster som släpps från 28 juni 2025. Sverige antog den som lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet.

Lagen säger i klartext: digitala tjänster som riktar sig till konsumenter i EU måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Den tekniska standarden som hänvisas till är WCAG 2.2 nivå AA — Web Content Accessibility Guidelines från W3C/WAI.

Tillsynsmyndigheter i Sverige:

• PTS (Post- och telestyrelsen) har huvudansvar för tillsyn av webbplatser och appar.
• MFD (Myndigheten för delaktighet) ansvarar för kunskapsstöd och vägledning.
• Konsumentverket granskar e-handel.

Sanktionerna i lagen är skarpa: PTS kan utfärda viten upp till 10 miljoner kronor för bristande efterlevnad, och i upprepade fall förbjuda en tjänst att marknadsföras i Sverige.

Vilka företag berörs — och vilka är undantagna

Här finns en hel del missförstånd. Lagen träffar mycket bredare än bara offentlig sektor — som tidigare var det enda som hade krav via DOS-lagen sedan 2018.

Berörda är:

• E-handel — webbshoppar oavsett storlek
• Banktjänster och betallösningar
• Konsumentriktade appar
• Bokningstjänster (resor, hotell, biljetter)
• Bredbandsleverantörer, telefoni
• Streamingtjänster, e-böcker
• Tjänster inom persontransport

Undantag — "mikroföretag":

Företag som har färre än 10 anställda OCH mindre än 2 miljoner euro i årsomsättning är undantagna från reglerna för tjänster (men inte produkter). Båda kraven ska vara uppfyllda. Med dagens växelkurs är 2 M€ runt 23 miljoner kronor.

Det betyder att en konsultbyrå med 8 anställda och 5 MSEK i omsättning inte träffas av tjänstedelen. Men så fort man passerar någon av gränserna — anställer den tionde personen, eller växer förbi omsättningsgränsen — gäller lagen fullt ut, omedelbart.

Övergångsregler till 2030: Tjänster som tillhandahålls via produkter som lagligen användes före 28 juni 2025 får fortsätta användas oförändrade fram till 28 juni 2030. Det är inte ett generellt undantag för befintliga hemsidor — det rör specifika hårdvarukonfigurationer som självbetjäningsterminaler. Drift av hemsida räknas som löpande tjänst och omfattas direkt.

Vad WCAG 2.2 AA betyder i praktiken

WCAG bygger på fyra principer — POUR: Perceivable, Operable, Understandable, Robust. På nivå AA innebär det här konkret för en hemsida:

Färgkontrast. Text mot bakgrund ska ha minst 4.5:1 i kontrast för normal text, 3:1 för stor text (18px+ bold eller 24px+). Det är där de flesta moderna minimalistiska hemsidor faller — ljusgrå text på vit bakgrund ser ren ut, men misslyckas regelbundet kraven.

Alt-text på bilder. Varje meningsfull bild ska ha en alt-attribut som beskriver innehållet. Dekorativa bilder ska ha alt="" (tom, men måste finnas). En skärmläsare för en blind användare läser upp dessa beskrivningar.

Tangentbordsnavigering. All funktionalitet ska kunna nås med enbart tangentbord — Tab för att hoppa mellan element, Enter/Space för att aktivera, Esc för att stänga modaler. Testet är enkelt: lägg undan musen och försök använda din hemsida.

Synliga fokus-indikatorer. När en användare Tab-ar genom sidan ska det vara tydligt vilket element som har fokus — en ram, en understrykning, en färgförändring. Många utvecklare CSS:ar bort outline av estetiska skäl. Det är ett WCAG-brott.

Semantisk HTML. <button> ska vara <button>, inte en <div> med klickhanterare. <h1> till <h6> ska användas i hierarkisk ordning. Skärmläsare bygger en navigationsstruktur av rubrikerna — en sida som hoppar från <h1> direkt till <h4> är svår att navigera.

ARIA-attribut. För komplexa komponenter (dropdowns, modaler, flikar) räcker inte HTML — du behöver aria-label, aria-expanded, aria-controls med flera. ARIA är dock kraftfullt nog att förstöra tillgängligheten om det används fel. Regel ett: använd semantisk HTML först, ARIA bara där HTML inte räcker.

Formulär-labels. Varje <input> ska ha en associerad <label> med matchande for=/id=. Placeholders räcker inte — de försvinner när användaren börjar skriva, vilket är speciellt problematiskt för personer med kognitiv funktionsnedsättning.

Språk-attribut. <html lang="sv"> på roten. Avsnitt på annat språk ska markeras: <span lang="en">…</span>. Skärmläsare använder detta för att välja rätt uttal.

8 vanligaste WCAG-fel på småföretagshemsidor

Efter att ha kört tillgänglighetstest på hundratals svenska småföretagshemsidor återkommer samma fel:

1. Bilder utan alt-text — särskilt hjältebilder och bakgrundsbilder
2. För låg färgkontrast — ljusgrå text på vit bakgrund, eller knappar med transparenta overlay
3. Saknat språk-attribut på <html>-elementet
4. Formulär utan labels — bara placeholders som försvinner
5. Borttaget fokus-outline via CSS outline: none utan ersättning
6. Klickbara <div>s istället för <button>/<a>
7. Rubrikhierarki som hoppar — <h1> direkt till <h3>, eller flera <h1> per sida
8. Inbäddade videos utan textning — YouTube-embeds där autocaption inte räcker som lagkrav

Lyckligtvis är de flesta av dessa fel snabba att åtgärda för en kunnig utvecklare. Det som tar längre tid är komplexa interaktiva komponenter — kalendrar, flerstegsformulär, kartor — där tillgänglighet behöver byggas in från grunden.

Hur du testar din egen hemsida

Du kan komma långt med automatiserade verktyg. Cirka 30–40% av WCAG-brister går att hitta automatiskt — resten kräver mänsklig granskning (är alt-texten meningsfull? är tab-ordningen logisk?).

Starta med vårt gratisverktyg. Vi har byggt tillgänglighetstest som skannar din sajt mot WCAG 2.2 AA på under en minut. Du får en lista över alla automatiserbara fel, prioriterade efter allvar, med konkreta åtgärdsförslag. Du behöver bara klistra in din URL.

Komplettera med manuell granskning:

• Navigera hela sajten med enbart tangentbord
• Slå på din OS:s skärmläsare (VoiceOver på Mac, Narrator på Windows, TalkBack på Android)
• Zooma in till 200% — fungerar layouten fortfarande?
• Stäng av CSS — är innehållet fortfarande begripligt i logisk ordning?

Industristandard-verktyg:

• axe DevTools (Deque) — Chrome-tillägg som körs lokalt, mycket träffsäkert
• WAVE (WebAIM) — överlagring som visar fel direkt i webbläsaren
• Lighthouse — inbyggt i Chrome, ger en tillgänglighets-score

Det är värt att köra både tillgänglighetstest och något av ovanstående — de hittar delvis olika saker.

Tillgänglighetsutlåtande — det glömda kravet

Lagen kräver också att webbplatsen publicerar ett tillgänglighetsutlåtande (på engelska: accessibility statement). Det är en separat sida som ska:

• Beskriva hur väl sajten uppfyller WCAG 2.2 AA
• Lista kända brister och tidplan för åtgärd
• Ha en kontaktväg för användare att anmäla problem
• Länka till PTS som tillsynsmyndighet

Detta är formellt ett krav från DOS-lagen för offentlig sektor, men EAA tar in liknande dokumentationskrav för konsumenttjänster. Att ha utlåtandet på plats visar god tro vid en granskning från PTS och är dessutom snabbt att skriva när första genomgången är gjord.

FAQ

Vi är ett konsultbolag med 6 anställda. Måste vi följa lagen?

Som tjänsteleverantör är ni undantagna (mikroföretag). Men om er hemsida säljer en produkt direkt via e-handel kan produktdelen omfattas. Och så fort ni passerar 10 anställda gäller allt.

Räcker en accessibility-overlay (typ accessiBe)?

Nej. Overlays är omdiskuterade — de täcker över symptom utan att fixa orsaken, och har själva blivit stämda i USA för att inte uppfylla WCAG. PTS följer EU:s linje att tillgänglighet ska byggas in, inte läggas på.

Vad händer om vi inte gör något?

PTS kör inte slumpvis granskning — de utgår oftast från anmälningar. Men en anmälan från en användare räcker. Då följer först ett föreläggande att åtgärda inom rimlig tid, och först vid uteblivet svar viten upp till 10 MSEK.

Hur ofta måste vi testa?

Praxis är en automatiserad skanning per månad (eller vid varje deploy) och en manuell genomgång minst årligen, eller vid större designändringar.

Vi tillgängliggör hela sajten enligt WCAG 2.2 AA — från 4 950 kr

På Siteflow gör vi en komplett WCAG 2.2 AA-anpassning av befintliga hemsidor. Det innebär: automatiserad och manuell granskning, åtgärd av alla identifierade fel, tillgänglighetsutlåtande, och en uppföljande granskning efter 30 dagar. Pris från 4 950 kr för en standardhemsida på upp till 15 sidor.

För nya hemsidor är WCAG 2.2 AA inbyggt från start — ingen tilläggsavgift.

Hör av dig så går vi igenom din sajt tillsammans. Eller börja med att köra tillgänglighetstest — då har vi något konkret att utgå från.

Relaterade artiklar

• Cookies och GDPR 2026 — så får du samtycke som håller juridiskt.
• Säker hemsida 2026 — HTTPS, säkerhetsuppdateringar och vad som krävs för en hemsida som inte läcker.
• Integritetspolicy — så hanterar vi personuppgifter på Siteflow.